****** EN FIBROMYALGI-PATIENTS DAGBOK ******

****** EN FIBROMYALGI-PATIENTS DAGBOK ******

---------------- En smärtpatients verklighet --------------

Minnesdag

TankarPosted by Kavitha 23 Jan, 2012 10:54:08
Ja igår var en dag då man mindes extra mycket och många tankar ploppade upp i skallen på en.
(Försökte få upp detta blogginlägg igår, men det ville sig inte då, så nu gör jag ett nytt försök).

Då var det nämligen exakt 3 år sen min älskade katt, Tito, gick över regnbågsbron. Han kommer alltid vara saknad och älskad och finnas kvar i form av minnen.


*****************2000/05/31 - 2009/01/22********************

Detta är en av de sista bilderna jag tog på Tito och när jag ser på den så kommer minnena tillbaka. Det är fascinerande att man faktiskt kan minnas så mycket som man gör.
Jag minns väldigt mycket av Tito och då inte bara händelser. Jag minns hans olika typer av jam, hur hans päls kändes att ta på, hans olika ansiktsuttryck, hur det kändes när han trampade på en och hur det kändes att hålla honom i famnen. Ibland saknar man vissa av dessa saker så det skär i hjärtat, men jag är glad att jag fortfarande kan minnas allt detta.

Jag vet inte hur många gånger jag har gråtit över Titos bortgång, även så här många år senare. Det går längre och längre mellan gångerna, men som sagt så händer det fortfarande att jag gråter hejdlöst för att saknaden blir så enormt stor.

Även Titos bror Smoggy minns jag en hel del av. Dock minns jag inte alla hans läten, men jag minns hur pälsen kändes att ta på och den var inte alls som Titos. Smoggy gick också han över regnbågsbron för 3 år sen, men 2 dagar innan Tito.

*****************2000/02/31 - 2009/01/20*****************

Jag har nya katter nu och jag älskar inte dom mindre, men Tito var en extremt speciell katt. Han var inte bara en katt, han var min vän, min beskyddare, min följeslagare och min"son". Han kom inte till mig som Zonic gör när jag är ledsen, men han visade sin uppskattning på andra vis som var väldigt många.

Zonic och jag har fått en början till en liknande relation som jag och Tito hade vilket jag är överlycklig över, men än är det lång tid kvar tills han och jag kommer ha samma kommunikation som jag och Tito hade. Men Zonic hjälper mig i min sorg över Tito.

Texas hjälper också, men hon är mer en "pappagris" faktiskt, även om hon även är "mammig" hon med. Men Zonic är mer lik Tito i sättet.

Jag hoppas verkligen att vi får fler år med Zonic och Texas än med Tito, då Tito gick över till "andra sidan" alltför tidigt.

Men även andra djur jag haft gör sig såklart påminda också och jag har märkt att de djur jag haft bäst relation med är också de djur jag minns mest av gällande hur pälsen kändes och deras läten.

Jag har ju haft djur sen jag var liten och några få har stått ut ifrån mängden och Tito är den mest speciella.
Men jag kan faktiskt även komma ihåg hur pälsen kändes på min kanin Stampe och min första katt Figaro.
Minns även hur pälsen kändes på andra djur som varit mycket runt mig som min familjs hund Trollis och på sambons hund Zäta som ju gick över regnbågsbron nu i höstas. Men jag minns även hur fjädrarna kändes på min systers undulat.

Många gånger klagar man på sitt minne, men vissa saker etsas verkligen fast och det gör mig glad för jag hade varit ännu mer sorgsen om jag inte skulle minnas alla dessa saker om Tito.

Djuren för mig är inte bara djur, de är väldigt kära vänner och mina egna är som barn. De är även bra för ens hälsa både fysiskt och psykiskt. Hade jag inte haft mina djur så hade mitt liv nog inte känts lika mycket värt att kämpa för. De finns där som tröst, som uppmuntran, som smärtlindring, som motivation och ett evigt stöd så länge de lever. Allt detta var Tito för mig och Zonic är på god väg. Så djur tycker jag många gånger är bättre än oss människor för de slutar aldrig att ge av sin kärlek, tröttnar inte på en eller är långsinta, orättvisa eller diskriminerande.
De är bara underbara helt enkelt.

Så denna minnesblogg är inte bara till Tito, utan även som en hyllning till djur i allmänhet.

Ha det gott, kära vänner!

(Och till er, mina kära djur, ni har alla en plats i mitt hjärta!)